Auditör A Wollmar, dåvarande ägare till Häckeberga, hade i testamente från den 4 juli 1857 förordnat att 7 500 riksdaler banko skulle överlämnas till Hushållningssällskapet. När kapitalet vuxit till 150 000 riksdaler banko (ca 225 000 kronor) skulle det användas för inköp av en egendom, helst i skogstrakt, för att inrätta en skola för lant- och trädgårdsarbete.
Lämplig egendom
Wollmar avled år 1861. Den Wollmarska donationen växte genom ränteintäkter. Efter att ha övervägt ett antal olika objekt föll så valet på Bjärsjölagård. Egendomen inköptes år 1958 av sterbhuset efter ryttmästare Louis Hedberg. Den sammanlagda köpeskillingen uppgick till 1,6 miljoner, inkl. inventarier och gröda. Bjärsjölagård ligger i en av landets mest djurtäta regioner, därför var det redan från början naturligt att animalieproduktion skulle utgöra ryggraden i gårdens drift. I resterna efter den gamla ladugården från år 1776 fanns en relativt nybyggd ladugård från 1941 så denna byggdes om och utökades år 1974 till plats för 110 mjölkkor inkl. rekrytering.
Avelsmaterial
I ladugården har under årens lopp genomförts en del enklare utfodringsförsök. I nära samarbete med ”Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik” vid SLU i Lund pågick här under några år försök med olika uppbindningsanordningar till mjölkkor. Vid årsskiftet 1963/1964 igångsattes observationsförsök med korsning mellan Lågland och Jersey, vilket fortlöpte under ett tiotal år. Tidigt startade man också prövning av kanadensiskt låglandsmaterial.
Djurproduktion med försök
För att rädda det bästa avelsmaterialet övertogs år 1968 delar av den svinbesättning som byggts upp vid Svalöv i de korsningsförsök som här bedrivits mellan de båda svenska raserna och fyra engelska raser. En mängd mätningar och studier genomfördes på de olika 3-raskorsningarna i jämförelse med ren Lantras och Yorkshire. I svinstallet har under årens lopp bedrivits försök med olika vattenkoppar, olika strömetoder, olika golvbeläggningar, specialstudier av smågrisdödlighet, sammanföring av suggor med smågrisar till storfamiljer, jämförande studier mellan seminering och naturlig betäckning osv.
I samarbete med länets fjäderfäavelsförening var under år 1960-1986 en särskild kontrollstation för värphöns förlagd till Bjärsjölagård. En hel del utfodringsförsök gjordes också.
Odlingsförsök
År 1977 övertogs genom arv den angränsande gården Bjärröd. Här förlades avancerade försök med sex olika odlingssystem, sätt att bedriva jordbruk. Detta på en jord som alltsedan mitten av 1940-talet inte tillförts handelsgödsel eller växtskyddsmedel.
Jordbruksdriften
Jordbruksdriften omfattar idag Bjärsjölagård och Bjärröd. Arealen omfattar 195,5 ha åker, 59 ha betesmark, 67 ha skog samt 27 ha tomt och övrig mark. Totalt 348,5 ha. Växtodlingen är huvudsakligen inriktad mot foderproduktion. Förutom vall odlas majs och foderspannmål.
Elevutbildning och konferensanläggning
Testamentets krav på lantbruksundervisning har alltsedan köpet av Bjärsjölagård tillgodosetts genom att årligen ta emot ett antal lantbrukselever. Med 1988 års utgång hade sammanlagt 192 elever fått praktikutbildning på Bjärsjölagård under ledning av Arthur Einarsson som i 28 år var inspektor på gården.
När Hushållningssällskapet övertog Bjärsjölagård var huvudbyggnaden med tillhörande flyglar mycket nergånget, dessutom skedde övertagandet utan någon som helst möblering. Efter att ha gjort om huvudbyggnaden och majoriteten av de båda flyglarna utvecklades slottet till en kurs- och konferensanläggning.
Wollmarska stiftelsen
År 1963 överfördes Bjärsjölagårds Slott till en särskild stiftelse, Wollmarska forsknings- och undervisningsinstitutionen.
